Alla människor kan drabbas av psykisk ohälsa och depression som kan leda fram till tankar på självmord, försök till självmord och faktiskt självmord.
Men det finns grupper som är särskilt utsatta där risken för självmord är mycket högre än för befolkningen generellt. Gruppen män är en sådan.
Häromdagen presenterades Socialstyrelsens statistik rörande självmord för år 2023. Det man snabbt kan konstatera är att i Värmland var det 13 fler som tog sitt liv under 2023 i jämförelse med 2022. Man ska dock vara försiktigt med att dra slutsatser för enstaka år när det handlar om suicid. I Sverige var det 1328 personer och i Värmland 50 personer som tog sitt liv under 2023. Även små skillnader uppåt och nedåt i statistiken kan ge ett stort procentuellt utslag för enskilda år, vilket gör att det är viktigt att titta på längre tidsintervaller för att få en mer rättvisande bild. Över en längre tidsperiod om ca 20 år, har det totala antalet självmord minskat något i Sverige, åtminstone vad gäller de åldersgrupper som är 45 år och äldre. Tyvärr ser vi inte samma trend hos de unga vuxna, utan här finns tvärtom en liten ökning i den nationella statistiken i åldersgruppen 20-29 år.
Jag sätter mig med Socialstyrelsens databas över dödsorsaker och jag klickar i de diagnoskoder som Folkhälsoavdelningens analytiker har lärt mig att jag ska använda.
Att självmord och kön har en stark korrelation är tydligt. Mönstret av mäns ökade risk för självmord framträder hur man än klickar i olika variabler i Socialstyrelsens databas över självmord. Männen är överrepresenterade, i alla åldersgrupper, i hela riket och över tid. 70 % av självmorden begås av en man – självmord är en folksjukdom som drabbar män till övervägande del.
Tydligt är också de stora regionala skillnaderna som ligger kvar över tid. Värmland har höga suicidtal i jämförelse med riket. Jämtland, Dalarna och Värmland har de högsta suicidtalen av regioner i Sverige när man tittar över en tidsperiod mellan åren 2019 och 2023. Som jag nämnde innan är det vanskligt att dra slutsatser utifrån statistik enstaka år men det kan noteras att det är i gruppen män vi ser ökningen av självmord från 2022 till 2023 i Värmland. Ökningen innebär också att antalet självmord i Värmland 2023 ligger i det högre intervallet över en längre tidsperiod men det har funnits år bakåt i tiden där det finns högre toppar ska sägas.
I Värmland har vi idag en god struktur för att jobba med suicidpreventivt arbete som är strategiskt och kan vara uthålligt över tid. Region Värmland har en samordnande roll i det regionala nätverket där alla viktiga aktörer finns med. Här ingår Värmlands kommuner, polis, räddningstjänst, länsstyrelsen, försäkringskassan och även civilsamhället med bland andra Suicide Zero och Hjärnkoll. En organisation och systematik i arbetet ger en nödvändig grund för ett framgångsrikt suicidpreventivt arbete.
Vi har flera viktiga satsningar i gång i Värmland och ett av dem som jag vill lyfta här är samarbetet med Jägarförbundet. Det var region Dalarna som startade i gång detta samarbete utifrån att män är kraftigt överrepresenterade i suicid. Jägaren är fortfarande ofta en man och har tillgång till vapen vilket gör att de utgör en riskgrupp. Eftersom Värmland och Dalarna har stora likheter var vi snabba att haka på satsningen, till stor del tack vare ett engagemang från Jägareförbundet Värmlands ordförande Anders Olsson som också arbetar i Region Värmland.
Samarbetet mellan regionerna och Jägarförbundet är en viktig satsning som handlar om att män måste få stöd i att prata om sin psykiska hälsa och att män har rätt till sin psykiska hälsa. Om stereotypa föreställningar om ”hur en man ska vara” (stark och tyst?) tillåts leva vidare – ja då kommer riskerna för män att dö av självmord fortsätta vara höga.
Den satsning som påbörjats gentemot gruppen män i samarbetet med jägarförbundet hoppas jag att vi kan skala upp och utgå från till fler grupper av män i samhället. Kanske genom ett utvecklat strategiskt folkhälsosamarbete med arbetsgivare och fackförbund i Värmland?
Utöver kön är också klass identifierat som en faktor som har betydelse för ökade risker för suicid. Förra året presenterade Socialstyrelsen en studie där man pekade på sambanden mellan ekonomisk utsatthet, psykisk och fysisk ohälsa och suicidalitet. I registerstudien har data hämtats från Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd, patientregistret och dödsorsaksregistret och sammantaget analyserats för att undersöka samband mellan ekonomisk utsatthet och olika aspekter av psykisk ohälsa, samt dödlighet.
Precis som att man slås av de kraftigt ökade riskerna för gruppen män, slås man av hur kraftigt riskerna ökar för den grupp som lever i ekonomisk utsatthet.
Det var 3,5 gånger vanligare att personer med ekonomiskt bistånd hade vårdats inom specialistpsykiatrin, än i jämförelsegruppen. När det kommer till suicidrisk är det nästan 6 gånger högre risk att ha vårdats för självskada eller suicidförsök i gruppen som fått ekonomiskt bistånd och för dödsfall i suicid är risken 5 gånger högre risk att dö i suicid för de med ekonomiskt bistånd.
Bakgrund till och orsaker till suicid är komplexa. Här finns samhälleliga orsakssamband som samverkar med de riskfaktorer som vi kan hitta på individnivå. Från samhällets sida måste vi arbeta på båda dessa nivåer. Helt nödvändigt är det också att utgå från den forskning och evidens som finns på området och med stöd i det ta fram politik på alla nivåer som stärker den psykiska ohälsan.
Kön och klass är två viktiga faktorer på samhällsnivå som har en stor folkhälsopolitisk betydelse för hälsoutfall där vi ser hur skillnaderna består eller till och med ökar över tid. För mig som socialdemokrat ser jag att det finns mer att göra, inte minst för mitt eget parti för att forma en politik för ett mer jämställt och mer jämlikt samhälle. Alla tjänar på ett jämställt och jämlikt samhälle men för några grupper är det en skillnad mellan liv och död.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/brevutskick-ska-minska-sjalvmord-bland-jagare-i-varmland
