Oxytocinet, som är kroppens egenproducerade lyckohormon, flödar när det nyfödda barnet läggs till bröstet direkt efter förlossningen. Både barnet och mamman blir lugnare. Om barnet läggs direkt till bröstet kan det minska större blödningar hos mamman samt att mamman får en mer positiv inställning till amning om den börjar direkt efter förlossningen.

Det finns inget negativt med amning, utan tvärtom är det bra för både mamman och barnet att barnet ammas helt eller delvis, åtminstone upp till 6 månaders ålder. Att främja och stödja amning är en folkhälsofråga och statistiken visar tydligt att det finns samma folkhälsoklyftor mellan socioekonomiska grupper rörande amning som vi kan se i folkhälsan i stort. Graden av amning blir därmed en indikator både för att följa och kunna stärka folkhälsan hos barn och kvinnor ur ett befolkningsperspektiv.

För barnet har amning visat sig minska risken för infektioner som luftvägsinfektioner, och öroninflammation, risken för allergier minskar och även risk för övervikt och fetma. För kvinnan kan amning bland annat minska risken för bröstcancer.

Enligt det kunskapsstöd som Socialstyrelsen har tagit fram ska hälso- och sjukvården erbjuda kvinnan amningsstöd efter förlossningen och efter hemgång från sjukhuset utifrån hennes önskemål och behov. Stödet ska utformas som en dialog med en kombination av emotionellt, praktiskt och pedagogiskt stöd. Man understryker också att det behövs ett balanserat fokus på fördelarna med amning utan att skapa påtryckningar och att man ska få stöd om tillmatning och alternativ uppfödning samt hur föräldra-barn samspel kan stärkas hos barn om behöver tillmatning eller där amning inte är aktuell.

Den nationella trenden de senaste tjugo åren rörande amning är sjunkande. Enligt statistik från Socialstyrelsen har andelen barn som helammas vid en veckas ålder minskat succesivt de senaste tjugo åren. Under tidigt 2000-tal helammades omkring 93 procent av barnen vid en veckas ålder och år 2019 var motsvarande siffra 73 procent. Orsakerna kan vara flera men en orsak som ofta anges är den tidiga hemgången efter förlossningen. Alla som har ammat eller blivit förälder vet hur trilskande den där amningen kan vara i början och det tar ofta minst en vecka för att få igång amningen och känna sig trygg. Det kan göra väldigt ont initialt på mamman och det kan bli sår och inflammation om inte rätt stöd och hjälp finns att få. Men får man rätt stöd och kommer till den fas där det känns naturligt, ja då kommer det där oxytocinet många gånger om till både mamman och barnet.

Redan idag görs mycket bra i vår region, region Värmland och i andra regioner för att stärka och öka amningsgraden. Jag följde med glädje regionens Instagram-konto för några veckor sedan när amning var temat och kunde se många viktiga och goda exempel på hur föräldrar får stöd både inför förlossningen men också efter förlossningen för att kunna amma sitt barn. Barnmorskemottagningar, mödravårdsmottagningar över hela länet finns som stöd både inför och efter förlossning. På CSK finns eftervårdsmottagning på patienthotellet där föräldrar kan få stöd under första veckan. Amningskurser ges i samverkan mellan regionen, föreningen Amningshjälpen och studieförbund.

För föräldrar som fått barn som bor långt bort från stöd som finns på en mottagning eller ett sjukhus är Amningshjälpen ofta ett ovärderligt stöd. Amningshjälpen är en organisation som syftar till att främja amning genom att erbjuda stöd, råd, kurser och de arbetar via hjälpmammor som kan stötta både i hemmet, via telefon, mail eller på annat sätt. De finns i hela länet och har verkat sedan 1973.

Det är nämligen många aktörer som ska samverka för att få hela kedjan att fungera, för alla, när det gäller amning och för att kunna ge ett jämlikt och individuellt behov till alla mammor/föräldrar över hela landet. I den nationella amningsstrategin som finns att hitta hos Livsmedelsverket som är nationell samordnande myndighet i amningsfrågor kan man läsa vilka olika typer av aktörer som är aktuella (Samtliga intressenter som samlas i den Nationella amningskommittén finns listade på sid 24 i nationella amningsstrategin):

• Socialstyrelsen

• Livsmedelsverket

• Folkhälsomyndigheten

• Konsumentverket

• Regionerna

• Forskarsamhället

• Civilsamhället

Jag menar att det måste vara ett viktigt mål att stärka stödet till föräldrar för att kunna amma och att det ska vara möjligt att få stöd oavsett vart man bor i länet. Vi behöver jämna ut skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper vad gäller amning och underlätta för alla föräldrar att kunna amma sitt barn. På så sätt stärker vi folkhälsan hos både stora och små värmlänningar!