En femtedel av studieförbundens folkbildning har lagts ner redan efter som en konsekvens av Tidöregeringens nedskärningar under 2024 och 2025. Det visar en rapport från Studieförbunden i samverkan som de nyligen presenterat.

Här framgår också tydligt att det är landsbygden, däribland Värmland, som drabbats hårdast.

Rapporten sammanfattas i i fem punkter:

• En femtedel av studieförbundens folkbildningsverksamhet är borta. 18 % av arrangemangen, 22 % av timmarna och 17 % av deltagarna har försvunnit sedan 2023.
• Totalt har 55 000 folkbildningsarrangemang försvunnit sedan nedskärningen började.
• Landsbygderna drabbas hårdast. I landsbygdskommunerna har var fjärde arrangemang försvunnit.
• Tre län med mycket landsbygder har tappat över 30 procent av arrangemangen: Värmland (-37 procent), Kronoberg (-32 procent) och Norrbotten (-30 procent).
• Kulturprogrammen minskar mest, med 29 procent. 

I Värmland har alltså mer än vart tredje arrangemang försvunnit. Precis som i riket är det kulturprogrammen som minskat mest – nästan vartannat kulturprogram har försvunnit i Värmland. I sju värmländska kommuner har man förlorat fler än hälften av sina kulturprogram.

Det är alltså färre författarbesök på biblioteket, färre visstunder på PRO-träffen, färre lokala konstutställningar som är konsekvensen av Tidöregeringens nedskärningar på Studieförbunden.

Men det är också risk att ungas möjligheter till gemenskap minskar. Upplevd ensamhet är ett folkhälsoproblem och det är framför allt unga människor som upplever ensamhet enligt statistik från Folkhälsomyndigheten.

Om vi istället stärker upp studieförbunden kan vi ge fler unga möjlighet att få spela musik, bilda ett band, måla, spela teater och känna gemenskap med andra unga. Utan prestation, utan dyra avgifter.

Det vore en investering i unga att vara stolt över!

I Värmland har vi gjort tvärtom vad Tidöregeringen gör. Vi har stärkt stödet till studieförbunden.

Men det räcker tyvärr inte för att rädda studieförbunden, vi måste också ha en regering som går i den riktningen, som stärker studieförbunden och som stärker civilsamhället.Det borde vara den självklara politiken när vi ska stärka samhällets beredskap i en orolig tid. Studieförbunden fungerar som brobyggare mellan olika aktörer, offentliga och ideella, och utgör viktig infrastruktur för lokalt engagemang.

Studieförbunden finns i alla kommuner och har en väl etablerad samverkan med kommunerna inom flera områden. Det är också vanligt med samarbete mellan studieförbunden och idrottsrörelsen.

Nio av tio svenskar vill hjälpa till vid en samhällskris, men så många som hälften har inte kunskap om hur de ska kunna bidra enligt en rapport från Forum och Volontärbyrån. Det är ytterligare ett argument för att fortsätta bygga på den infrastruktur som studieförbunden och civilsamhället utgör.

Låt oss satsa på människors gemenskap och på att stärka hela samhällets beredskap. Låt oss satsa på studieförbunden.

Som Lars Winnerbäck säger: ”varje problemunge som plockar upp en pensel eller gitarr och ges tillgång till en ateljé eller replokal är en stor vinst för samhället”.