100 skadade islamister är vad Kristdemokraternas partiledare velat se under de händelser som fått namnet påskupproren.
Trots att ingen längre borde förvånas över partiledarens önskan att alltid vara värst, hårdast, längst ut till höger var det så overkligt att läsa att jag var tvungen att knappa på intervjun i P1. Jag är försiktig med att kommentera andra partiers partiledare men det är en så chockerande intervju och förkastliga uttalanden att jag vill göra det eftersom det berör hur hela vårt rättssamhälle och den demokratiska grunden i samhället riskerar att påverkas av hur debatten nu successivt förgrovas.
Polisen i Sverige gör ungefär 1,3 miljoner ingripanden varje år. Jämför det med att polisen tvingas använda skjutvapen vid 20 tillfällen. Det är något som vi kan vara stolta över och det uttrycker även Peter Lindström, professor i kriminologi och forskningsledare vid centrum för polisforskning vid Linneuniversitetet. Han vänder sig kraftfullt mot Busch uttalanden om att bruka moteld och att ”höja konfliktnivån”.
Polisförbundets ordförande Lena Nitz kallar Busch uttalande för ”oerhört”. Det är polisen som har ”uppdraget, kompetensen och erfarenheten att hantera situationen, inte Ebba Busch” säger Lena Nitz.
På sin egen youtube kanal beskriver polisen pedagogiskt att det ska mycket till innan våld med tjänstevapen används och att deras viktigaste verktyg är kommunikation.
Ebba Busch kritik mot ”de regionala polisledningarna” och uttalanden om att hon anser att de inte känner ”politiskt stöd” för att använda sina vapen, skjuta skarpt eller göra vad som krävs för att återta kontrollen, är grumliga. Vad menar hon med det undrar man: att politiker ska uttrycka det hon själv gör, nämligen att polisen ska gå emot den lagstiftning riksdagen tagit fram och som polisen omfattas av när det kommer till det våldsmonopol som polisen har.
Enligt det regelverket ska polisen så långt det är möjligt ha kontroll över skottfältet. Polisen ska undvika att skjuta från eller mot ett fordon i rörelse. Om polis skjuter mot en person ska man i första hand sträva efter oskadliggöra personen, till exempel genom att rikta skotten mot benen. Skott mot överkroppen endast om situationen kräver det. Dessutom måste polisen alltid ta hänsyn till risken för att utomstående kan skadas vid skottlossning. Den risken, skriver polisen på sin webbplats, ”är särskilt stor när skjutavståndet är långt eller när sikten är dålig, till exempel i mörker, dimma, motljus eller regn. Även risken för rikoschetter, att en pistolkula ändrar riktning vid kontakt med ett objekt, ska övervägas.”
Den här lagstiftningen vilar på kunskap, erfarenhet och forskning om hur polisens agerande påverkar den här typen av händelser och områden där det finns social oro. Polisforskaren Stefan Holgersson är en av de forskare som nu uttalar sig att en förhöjd konfliktnivå från polis leder till en eskalering av våldet. Detta har skett i andra länder. Vi ser i USA hur polisvåld har lett till just eskalerat våld och en stark misstänksamhet i fattiga och utsatta områden där många afroamerikaner bor, mot just polis och myndigheter.
Holgersson har även skrivit en rapport om hur just politisk retorik om hårdare tag ökar polariseringen i samhället. Han menar att den typen av retorik bidrar till att öka riskerna för grovt våld, upplopp och hat i samhället. Vi såg det tydligt i USA under Trump. Hans öppna rasism och hårda retorik bidrog till ett polariserat samhälle, ökad rasism och ökat antal hatbrott. Grand final av hans hatiska presidentperiod var stormningen av Kapitolium när våldet och hatet nästan riskerade att segra.
Ebba Busch och Jimmy Åkesson är samarbetspartners nu eftersom deras värderingar närmat sig varandra. Åkesson vill ha kollektiva bestraffningar och ”slänga ut hela familjer” om en familjemedlem har gjort något brottsligt. KD och SD är nu så lika att Ebba Busch kan uppmana väljarna att ”Vill man ha ordning och reda i Sverige, i migrationspolitiken, i rättspolitiken, i ekonomisk politik, ja då ska man rösta KD, SD, M, L”.
Politiska kommentatorn Thomas Ramberg kommenterar intervjun och konstaterar att även stenkastare har familj och om ett stort antal personer blivit skadade eller till och med dödade hade det lett till både en kritisk debatt mot polisen och till faktiska tragedier. Om barn och ungdomar, om deras mammor finns med och kastar sten – är då svaret från samhället att skjuta skarpt?
Jag är stolt över svensk polis, idag som många andra dagar. Nu fortsätter arbetet i de områden där fattigdom, misstänksamhet och utanförskap har fått breda ut sig alltför länge och där kriminalitet kan växa. De ansvariga ska ställas till svars. Men lösningarna kommer aldrig vara endast polisiära. Det är hela samhällets samlade styrka för att vilja bryta segregationen, fattigdomen och hopplösheten: kampen mot fattigdom, bra utbildning till unga och vuxna, arbete och försörjning, ett bostadsområde som är grönt och tryggt, en vilja att prata med varandra, över gränser, att bygga broar.
Det är med en riktigt dålig eftersmak jag reflekterar över Busch intervju. Vad är ett liv värt för henne?
Rätten att använda skjutvapen regleras i följande lagar:
- Kungörelse (1969:84) om polisens användning av skjutvapen på Sveriges riksdags webbplats
- Brottsbalken (1962:700) 24 kap.1 § Om allmänna grunderna för ansvarsfrihet på Sveriges riksdags webbplats
- Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om polisens skjutvapen, FAP 104-2.


