I februari och mars är det djupdykning för oss som är förtroendevalda skolpolitiker i verksamheternas resultat och kvalitet under året som gick. Ett viktigt dokument i det årshjul vi har inom vår nämnd är kvalitetsrapporterna. Rapporterna skrivs för varje skola och omfattar alla program, alla inriktningar, vuxenutbildning och SFI. Det är rektor för varje program som skriver rapporten. Flera stora områden tas upp här och vi får statistik samt analyser på bland annat undervisning, trygghet och studiero, bedömning och betygsättning och extra anpassningar och särskilt stöd.
Ytterligare ett dokument som vi behandlar under februari är årsredovisningen. Det är både en ekonomisk redovisning över föregående års resultat men även en redovisning av hur måluppfyllelsen bedöms inom de mål som vi har i kommunen samt i respektive nämnd. Mycket läsning alltså i februari och mars månad! För mig som förtroendevald är det här viktiga dokument, beskrivningar och analyser som beskriver våra verksamheter och berättar om vad som fungerar bra och vad som skulle kunna utvecklas och bli ännu bättre. De säger även en hel del om vilka förutsättningar vi ger politiskt för att de ska kunna lyckas med sitt uppdrag. Årets uppföljningar har självklart stort fokus på Covid, distans- och fjärrundervisning som har fått stora effekter på många olika sätt. Vi ser att många elever har klarat sig riktigt väl med stöd av professionella och engagerade lärare men vi ser också att elever som har svagare egen motivation och tuffare förutsättningar med sig har fått det allt svårare att klara skolan. Vi ser också att elevernas psykiska mående är påverkat.
I år har vi i vår nämnd kompletterat de skriftliga rapporterna med kvalitetsdialoger då vi möts och diskuterar resultaten och läge. Den andra kvalitetsdialogen hölls idag och den fokuserade på Nobelgymnasiet. Deltog i den gjorde några av oss från nämnden, representanter från förvaltningen, rektorer och våra gymnasiechefer. Vi hade även bjudit in utbildningsminister Anna Ekström för att berätta om hur hon ser på läget i skolan idag utifrån ett nationellt perspektiv och vilka ytterligare insatser som kan bli aktuella för att hantera den utbildningsskuld som vi ser att pandemin och en lång tid av distansstudier har förorsakat. Vi har snart tre terminer med distans- och fjärrstudier på hel- eller deltid. De elever som går i årskurs tre har haft halva sin gymnasietid på distans). Det var ett bra möte och vi ser alla behov av att vi i detta läge använder alla de verktyg som vi har tillgängliga och undersöker om vi kan hitta ännu fler genom nya sätt att tänka, översyn av regelverk, nya sätt att samverka och resursförstärkningar. Anna betonade att de satsningar som gjort på vuxenutbildning och kunskapslyftet har varit oerhört värdefulla när krisen slog till med full kraft och hon ser att satsningar på vuxenutbildning måste fortsätta. Vi fick möjlighet att skicka med önskemål och från oss som kommun är det viktigaste att det finns en långsiktighet när det gäller statliga satsningar. Vi diskuterade även vilka positiva lärdomar som distans- och fjärrundervisning fört med sig och här finns det nu framåt stora möjligheter att fortsätta använda det i kombination med ”vanlig närundervisning” i klassrummet. Vi var dock väldigt överens om att närundervisning i princip alltid är det bästa, för de flesta, för det mesta och aldrig fullt ut kan ersättas av distansundervisning. Vi lyfte även folkhögskolornas betydelse som kan vara vägen tillbaka till både studier och självkänsla och som kan förändra livet för unga människor som har dåliga erfarenheter av grundskola och gymnasium.
De årliga kvalitetsrapporterna och från i år kvalitetsdialogerna är alltså väldigt viktiga för mig som förtroendevald. De säger inte bara om hur verksamheten klarar sitt uppdrag eller hur elevernas resultat är utan de säger väldigt mycket om vilka förutsättningar som politiken ger för att alla våra lärare och rektorer ska klara sitt uppdrag, och för att vi alla tillsammans ska nå det gemensamma målet om att våra elever ska få bildning, förmågor och kunskaper och en utbildning som gör att de får goda möjligheter att komma till vidare studier och arbete.
Det vill säga; jag kan utläsa i dokumenten och i dialogen om det är möjligt att utifrån den resurstilldelning och den styrning som kommunfullmäktige beslutat om att uppnå de mål för skolan som sätts både på nationell nivå och på lokal nivå. Här vill jag tyvärr svara nej på den frågan. Visst är det så att de flesta elever kommer igenom gymnasiet på ett bra sätt och också når sin studentexamen. På de flesta program är det en stor majoritet. Vi har fantastiska lärare och engagerade skolledare och väldigt mycket fungerar väl. Men min uppgift som förtroendevald är inte bara att uttrycka stolthet över det som redan fungerar bra. Jag är stolt över det som fungerar bra och över det arbete som både lärare och elever lägger ner för att skapa bra skola och bra dagar. Särskilt detta extrema år med den press på oss alla som Covid och distansundervisning medfört. Men tyvärr är det så att väldigt många elever inte når examen och inte ens är nära att göra det. På sida efter sida i kvalitetsuppföljningen kan jag läsa om stora klasser och låg resurstilldelning. Jag kan läsa att de har trånga lokaler, jag kan läsa att de har få specialpedagogiska resurser, för stora grupper i många fall och många elever som har större behov än vad programmets/skolans ekonomiska tilldelning klarar att uppfylla.
Gymnasieskolan i Karlstad är underfinansierad. Det går inte att säga något annat. Detta har jag en skyldighet att berätta om, att bilda opinion om, höja kunskapen om och det är min skyldighet att säga att detta vill jag ändra på. I en kommun som tuffar på som tåget, med över 300 miljoner att lägga på sparkontot detta år ska inte de svagaste eleverna i skolan svikas. Min viktigaste uppgift som förtroendevald i det läget är att fortsätta kämpa för att ge verksamheten rimliga ekonomiska förutsättningar att klara sitt viktigaste uppdrag: att bilda och utbilda alla våra gymnasieelever. Det är kärnan i vårt samhälle, en grundbult, en förutsättning för allt annat vill jag säga.
