NPF är en förkortning för neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller funktionsvariation. De vanligaste känner du säkert till och det är ASD /Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och språkstörning. ASD är förkortning för autism spectrum disorder och omfattar sedan 2015 alla de diagnoser som tidigare hade olika benämningar. Man tänker sig nu istället att det rör sig om samma typ av svårigheter och att allt ryms inom begreppet autism, men att olika individer självklart kan fungera väldigt olika inom detta spektrum.
Många tycker att jag använder fel ord när jag säger neuropsykiatrisk funktionsnedsättning istället för funktionsvariation, men jag använder mig faktiskt av båda begreppen eftersom båda har relevans.
Personer som har en NPF-diagnos är inte sin diagnos – långtifrån! Vi är alla människor först och främst med våra olika personligheter, förmågor, drömmar, utmaningar och allt det som det innebär att vara en människa. Det som kan vara ungefär lika för de personer som har en NPF-diagnos är att de kan ha en annorlunda kognitiv förmåga och ofta kan den förmågan vara nedsatt i jämförelse med en person som inte har den diagnosen.
Till exempel kan det vara så att en person med autism, eller ASD, kan ha en tendens att hamna i tvingande rutiner och handlingar. En person med autism kan även ha svårt med socialt samspel och kan även ha ett specialintresse. Detta är några av de typiska egenskaperna för en person som har diagnosen autism och det är egenskaper som kan innebära svårigheter eller till och med förhindrande för att livet ska fungera. Det kan vara en stor styrka att ha uthållighet att ägna många timmar åt att fokusera på att till exempel studera allt om universum, att räkna ekvationer eller att måla fantastiska målningar. Men det kan även bli ett bekymmer om det är svårt att ägna det rimligt med tid så att andra behov får ta plats och att det upptar all tid. Tvingande rutiner kan även handla om tvångsbeteenden som att kontrollera att man har stängt av lampor och spis, att ha full kontroll över det man äter eller att ha behov av att veta hur varje minut av dagen ska bli om man inte ska bli orolig.
Ett barn som har språkstörning kan ha svårt att motta (förstå) och att själva formulera (tala) språkljud. En person med språkstörning kan ha svårt med semantik, ordförståelse och att sätta ihop både ljud till ord eller till meningar. Språkstörning kan få mycket stora konsekvenser om man som barn inte får rätt stöd från logoped eftersom språket är en nyckel till egentligen all kunskap och förståelse. Att inte kunna tala, skriva och läsa är totalt begränsande och idag är det tyvärr många barn som inte får den hjälpen vare sig i skolan eller inom sjukvården. Språkstörning kan vara den enda diagnos som en person har men ofta har man språkstörning tillsammans med en annan NPF-diagnos. Som ni förstår hjälper det inte barn som har en språkstörning med ett tidigt betyg. Det som hjälper dessa barn är om det redan i förskoleklass eller innan det sätts in logopedstöd som behöver följa med barnet under flera år ofta, gärna tillsammans med insats även från speciallärare.
En diagnos ska aldrig begränsa en individs rättigheter och möjligheter. Det är diskriminering. Alla barn och vuxna med NPF-diagnos kan om det finns kunskap, anpassning och respekt för den som individ utvecklas, lära, gå i skolan, ta studenten, arbeta, idrotta, vara engagerad i politik och precis allting som vi alla gör.
Tyvärr sker en stor diskriminering idag av personer med NPF-diagnos. Det börjar redan i skolan och många elever med NPF-diagnos får inte hjälp att klara skolan och många vill till slut inte gå i skolan utan utvecklar psykisk ohälsa, ångest och kan riskera att bli vad som kallas för ”hemmasittare” fast det inte på långa vägar säger vad det handlar om. Jag kan lova att alla vill delta i skolan och i samhället. Ingen vill vara hemma. Men när skolan inte har tillräckliga resurser, när grupperna är stora och det inte finns speciallärare, specialpedagoger och logopeder som kan ge rätt stöd så kommer barn tidigt att halka efter. Inga betyg i världen kommer ändra på detta utan det enda som kommer hjälpa barnen är mer resurser till skolan och tidiga insatser samt när det behövs bra stöd från BUP och habilitering för vissa insatser. Utöver det behövs även meningsfull fritid och aktiviteter som tillåter alla att vara den de är.
Fråga dig vad du själv kan göra i dessa frågor. Det kan vara att öka din kunskap och att höja medvetenheten om NPF genom att sprida den här informationen. Om du arbetar i skolan eller i sjukvården kan du göra mycket genom att samarbeta kring och för de barn och ungdomar som har NPF. Förändring börjar alltid hos en själv!
Läs mer hos Attention
Läs mer hos Autism- och aspergerförbundet
