Det pratas mycket om den negativa utvecklingen som vi sett framför allt i stora och medelstora städer och framför allt i de mer segregerade områdena. Jag tycker det är en viktig debatt. Det är de mest utsatta i vårt samhälle som drabbas om våld och annan kriminalitet ökar. De flesta av oss som debatterar sitter på behörigt avstånd och skriver liksom utifrån om den negativa samhällsutvecklingen. Debatten initialt rörde sig nästan uteslutande om hårdare straff, längre straff, fler poliser, poliser med kortare utbildning, poliser som ska ta hand om barn, fler väktare och fler fängelser, fängelser i Sverige, fängelser utomlands. Men debatten har börjat nyanseras och breddas.
Den diskussion som handlar om vilka strukturer i samhället som ger kriminella krafter näring är lika angelägen. En intervju m Boel Godner i P1 förra lördagen var utmärkt att lyssna på för den som vill förstå mer om orsakerna bakom utvecklingen. Här lyckas hon under den knappt timslånga intervjun på ett pedagogiskt sätt lyckas förklara hur ett marknadsliberalt samhälle är en guldgruva för människor som har mer än orent mjöl i påsen. Kombinationen av ett mycket öppet samhälle där arbetskraftsinvandringen är i princip helt oreglerad och ett marknadsliberalt samhälle med stor tillgång att verka inom olika ”välfärdsbranscher” och ta del av stora summor skattemedel – det är några faktorer som hon menar kan förklara orsaken till de kriminella gängens utbredning.
Ett segregerat samhälle är en grogrund för att kriminalitet växer och får fäste. Segregationen ökar på många områden och den segregerade skolan är under diskussion kraftfullt. Vi ser ständigt nya granskningar, utredningar och studier som visar detta och vi ser att utvecklingen är som en snöboll som rullar allt snabbare. Boendesegregation finns alltjämt i Sverige och den förstärks av det fria skolvalet och systemet med elevpeng. Konsekvensen är tydlig; barn i skolan möter idag framför allt barn som kommer från liknande förhållanden ur socioekonomiskt hänseende och svenska barn möter andra svenska barn medan de som har föräldrar som är födda i ett annat land eller själva är födda utanför Sverige, går i samma skolor. Vi vet att kriminalitet lättare göds i samhällen där ojämlikheten tillåts växa. Riskfaktorer för att samhället ska utvecklas negativt är en ojämlik skola, en arbetsmarknad med svarta anställningar, och en ojämlik bostadsmarknad där trångboddheten växer. Ett par mil från trångboddheten finns områden med enorma villor med havsutsikt där människor med utbildning och bra jobb har råd att bo.
Samtidigt, i en delvis annan debatt, granskas marknadsskolan. Men den är en del av debatten om det ojämlika samhället. Den avreglering som bidragit till en segregerad skola har granskats under en längre tid av flera och mycket förtjänstfullt av Marcus Larsson från Tankesmedjan Balans. Skolmarknaden drivs i dag i allt högre utsträckning av stora friskolekoncerner. Marcus Larsson visar tydligt det allt fler börjar inse: att utformningen av skolpengen skapar möjligheter för koncernerna att göra väldigt stora övervinster. Atvexa till exempel, en för många okänd friskolekoncern, har som affärsidé att äga skolor och förskolor som dotterbolag. 14 000 elever finns inom den koncernens ramar idag men det kommer sannolikt att öka. Atvexa tar in vinster som de gör i sina skolor och de kan då användas antingen för aktieutdelning eller för att köpa upp nya skolföretag och att fortsätta växa. Deras aktiekurs stiger rejält på börsen och går betydligt bättre än genomsnittet för aktiemarknaden.
Atnotera AB som i sin tur äger Atvexa har ett antal företag under sig. Den affärsman som har byggt upp Atnotera är sannerligen kreativ kan man säga och det är Peter Weideman som varit investerare under 25 år i skola, vård, detaljhandel med mera. Han är mest ”känd för” sin inblandning i bolaget Carema, ett företag som han sålde två gånger och lyckade tjäna 212 miljoner krono på. Atvexa är en koncern bland många som har gjort en ”affärsmodell” av att äga skolor, förskolor eller verksamheter inom omsorgen. Några är Norlandia, Dibber, Cedergrenska.
Jag läste i Marcus Larsson granskning ett urklipp av en bedömning som ett investmentbolag gjorde inför att eventuellt köpa aktier i Atvexa. Här finns ett väldigt skrämmande resonemang som ungefär går ut på ”att om andelen privat ägande ökar inom skolans område så kommer den politiska risken att minska”. Den politiska risken för investerare handlar ju då om politiska reformer för att förändra systemet. Det handlar om elevpengens utformning, vinstbegränsningar, inskränkningar i etableringsrätten som i dag är i princip helt fri. Men som investerarna skriver så minskar ju sannolikheten för att politikerna gör det ju mer inflytande som koncernerna får på den svenska skolmarknaden.
Marcus Larsson och Tankesmedjan Balans samt även andra granskare, till exempel senast i Östersundsposten, har visat en mängd systemfel som utgår från marknadsstyrningen och det liberala skolsystemet. Till exempel att friskolekoncerner ofta kan räkna med att få en gräddfil in för etablering i flera kommuner medan de kommunala skolorna pressas ekonomiskt av att nya friskolor etablerar sig. En annan intressant granskning från Balans är den om Kunskapsskolan där ägaren Peje Emilsson med både den goda vinstmarginalen från det svenska skolsystemet och sina goda kontakter med utbildningsministern i Saudiarabien nu kan etablera ett stort antal skolor där. Han ser även Indien som en framtida skolmarknad för Kunskapsskolan. Det finns även ett stort antal granskningar om hur betygsinflationen ökat kraftigt med tiden för en marknadsskola. Höga betyg är den bästa marknadsföringen för en enskild skola och in i den här inflationen dras vi alla, både kommunala och fristående huvudmän. Om vi tappar elever tappar vi pengar och kan då inte bedriva skola.
Om inte detta är ohederligt så vet inte jag. Det är ohederligt mot alla barn vi sviker, det är ohederligt mot skattebetalarna och mot skolans personal som kämpar i motvind varje dag i strukturer de aldrig kan vinna emot. Så, vill vi ha kontroll över våra skattemedel och se till att de går till skola och utbildning eller ska vi låta Weideman och Peje fortsätta tälja med guldkniven i finansieringen av svensk skola. För mig är det ohederligt.
Länk till utredningen En mer likvärdig skola
Länk till artikel om granskning av etablering av internationella engelska skolan
Tycker du att det dags att diskutera några av punkterna i januariöverenskommelsen på nytt?
Är det dags att ta fram januariöverenskommelsen och omförhandla en punkt eller två? Det politiska spelfältet i dag är och har varit mycket polariserat och låst. Vi minns tiden runt valet och den långa väntan på att få till en regering som skulle kunna få igenom sin politik i riksdagen. Överenskommelsen var inte enkel. För socialdemokratin innebar det att några av våra viktigaste frågor skulle sättas i karantän. Punkt 9 i januariöverenskommelsen lyder:
”Den enskildas valfrihet är en central del av den svenska välfärdsmodellen. Därför behövs en mångfald av aktörer och goda villkor för enskilt drivna verksamheter inom välfärden som underlättar den enskildes aktiva val. Regeringen kommer inte att driva eller arbeta vidare med förslag om vinstförbud eller andra förslag med syftet att införa vinstbegränsningar för privata aktörer i välfärden. Höga kvalitetskrav ska vara styrande. Detta kommer att uttryckas i vårändringsbudgeten 2019. Förslag kommer läggas för att säkerställa att alla aktörer inom välfärden oavsett driftform har likvärdiga villkor.”
Är det möjligt att diskutera denna punkt undrar jag? Är det fortfarande så att några tror att ”driftsformen inte har någon betydelse”?
