Diskriminering av elev med NPF-diagnos

Julia Svensson från Malmö som går på gymnasiet i Malmö är idag en glad tjej som gärna räknar matte på fritiden. Men hennes mamma berättar i en artikel i DN att det är en ibland svindlande tanke när hon tänker tillbaka på den resa de haft i skolans värld. De har en lång kamp bakom sig Julia och hennes mamma Jenny.

Nyligen fastställdes en dom där både tingsrätten och hovrätten gav Julia rätt i att hon blivit diskriminerad när hon inte fick det stöd av skolan som hon behövde utifrån sin funktionsnedsättning för att hänga med i undervisningen.

Julia var 10 år och gick i årskurs fyra när Jenny, hennes mamma såg hennes behov av stödinsatser för att kunna nå målen i matte, svenska och engelska. Hon berättar i artikeln i DN att hon kände sig jobbig och krävande när hon bad om hjälp för dotterns skull, men hon ville ju bara att hennes dotter skulle klara skolan. Ända sedan fjärde klass har Jenny och hennes mamma fått kämpa och strida för dotterns rätt till stöd och resurser. Men de uteblev eller var i alla fall otillräckliga och därför nådde inte Julia målen.

Två anmälningar till Skolinspektionen har gett huvudmannen/skolan kritik. Men tyvärr leder ju inte Skolinspektionens kritik till något i de flesta fall utan huvudmännen, fortsätter i samma anda. Men antidiskrimineringbyrån Malmö mot diskriminering valde att ta sig an Julias ärende och stämde kommunen för ”bristande tillgänglighet” för två år sedan.

Bristande tillgänglighet är en del av diskrimineringslagen och den innebär att en verksamhet har skyldighet att vidta åtgärder för att en person med funktionsnedsättning ska få samma förutsättningar som en person utan funktionsnedsättning. Både tingsrätten och hovrätten slog alltså fast att Malmö stad hade utsatt Julia för diskriminering.

Malmö mot diskriminering valde att gå vidare med Julias ärende eftersom de vanligaste ärenden som kommer in till byrån är elever med NPF-diagnos som inte får stöd i skolan. Det i sig är en skam för alla skolhuvudmän i hela Sverige. Det ser tyvärr likadant ut i större delen av landet.

Åtminstone 1-2 gånger i månaden är det föräldrar som kontaktar mig för att deras barn, ofta med NPF-diagnos eller språkstörning, inte får rätt hjälp i skolan. Jag brukar råda till att anmäla till huvudmannen, att ev anmäla till Skolinspektionen och jag har nu även börjat hänvisa till den här domen. Alla vi som kämpar för att barn med funktionsnedsättning inom det neuropsykiatriska området ska få stöd i skolan ser att den här domen kan vara prejudicerande. Alla de föräldrar som kämpar emot skolan för att deras barn ska få rätt stöd i skolan kan hänvisa till den här domen. Att de ska behöva göra det när deras barn har rätt till stöd enligt skollagen är ett förbannat jävla svek mot barnen.

Om du har en funktionsnedsättning och inte får stöd i skolan, och om du redan har anmält det till både skolan och kanske Skolinspektionen kan du vända dig till en antidiskrimineringsbyrå för att få hjälp. I Värmland finns Agera. Där kan du få hjälp och stöd om du blir diskriminerad. Du behöver heller inte vända dig först till Skolinspektionen först för en utredning där tar tid utan du kan även vända till till en antidiskrimineringsbyrå direkt. Med den lagstiftning vi har i Sverige för att förhindra diskriminering och att det nu finns en dom som tar stöd i lagen så ska inte barn längre behöva kämpa. Skolhuvudmännen måste ge alla barn det stöd de behöver.

Vad är diskriminering?

När någon blir utsatt för diskriminering innebär det att bli missgynnad eller kränkt. Diskriminering utifrån svensk diskrimineringslagstiftning har slagit fast sju diskrimineringsgrunder som man utgår från när en domstol ska avgöra om en person har blivit missgynnad eller kränkt:

  • kön
  • könsöverskridande identitet eller uttryck
  • etnisk tillhörighet
  • religion eller annan trosuppfattning
  • funktionsnedsättning
  • sexuell läggning
  • ålder.

Länkar:

Artikel på Attentions webb om domen

Artikel i Skolvärlden

Artikel i DN

Diskrimineringsombudsmannen

Agera Värmland

Stödgrupper Faceook

På Facebook finns grupper för föräldrar till barn med funktionsnedsättning inom NPF. Här kan du också få stöd och hjälp:

Barn i behov – hemmasittare – Grupp med 3300 medlemmar som startade som arbetsgrupp när man bjöds in som referensgrupp till regeringens särskilda utredare om problematisk skolfrånvaro för några år sedan. Gruppen lever kvar efter att den lämnat sitt slutbetänkande 2016.

Barn i behov, jag finns också! – Grupp med 5000 medlemmar 13000 följare. En sida som startade som ett föräldraupprop 2013 vid neddragningar av tilläggsbeloppet i Stockholms kommun 2013.

Autismspektrum skola – Grupp med 6500 medlemmar.  

Kategorier: ,

Jag skickar några gånger i månaden ut ett nyhetsbrev där jag berättar om aktuella politiska frågor, tipsar om evenemang och såklart just nu om valet i september. Hoppas du vill läsa. Självklart följer jag GDPR och du kan lätt avsluta prenumerationen,

senaste inläggen