Det vankas sommarlov. Några får ett par månaders vila från skola och plugg men ska tillbaka till skolan igen i höst. Några tar studenten! Det är lyckliga dagar för många. Värmen kommer, sommaren lockar med bad, glass och lata dagar.
När det gäller barn med autism kommer sommarlovet ofta som en lättnad. De sista månaderna på terminen brukar ett barn med autism vara utmattad, om det ens går i skolan. Krascha+autism är en sökning på Google som ger tusentals träffar.
Föräldrarna är utmattade av månader av kamp med ändlösa möten med rektorer, med BUP. Syskonen är också ofta påverkade av familjens stress.
Bara 1 av 4 barn med autism klarar att nå målen i skolan! Trots att REGELVERKET ÄR TYDLIGT. PENGAR FÅR ALDRIG STYRA ELEVENS RÄTT TILL SÄRSKILT STÖD. DEN RÄTTEN ÄR ÖVERORDNAD DE BEFINTLIGA EKONOMISKA RESURSERNA. Men vi bryter mot skollagen systematiskt i Sverige.
Idag har rätten till stöd för elever, blivit en fråga för domstolen och juridiska tolkningar. Tilläggsbelopp och jurister som är specialiserade på att driva domstolsprocesser för barnens rätt till stöd och kommuner som är specialiserade på att försöka undkomma att betala ut kostsamma tilläggsbelopp. Familjer flyttar över landet för att försöka hitta resursskolor eller en skola vilken som helst, bara den kan ge deras barn stöd. Vi är inne i en ohållbar karusell där barnen med funktionsnedsättning har blivit en bricka i ett spel där ekonomiska intressen får farligt stort utrymme där elevens behov, och endast det, vore det som skulle styra.
Det är en komplex problematik vi talar om här. Marknadsstyrningen av skolan spelar roll, det handlar om elevpengens utformning, tilläggsbeloppens utformning och om regelverk som inte fungerar. Det handlar om åratal av besparingar och nedskärningar i skolan, om allt större klasser och att man tar bort möjligheten till särskilt stöd för barn (från 90-talet har det särskilda stödet i årskurs 3 halverats i jämförelse med idag). Det handlar om läroplaner och betygssystem. Ingen quick fix klarar att få ordning på detta men jag instämmer med autism- och aspergerförbundet att frågan måste utredas snarast. Vi förlorar våra barn med autism om karusellen inte stannar snart.
Läs min motion till partikongressen:
Motion till partikongressen – resursfördelning mm för att säkerställa stöd till elever med autism
Elever med autism får idag ett otillräckligt stöd i skolan både pedagogiskt och socialt. Det får stora och allvarliga konsekvenser för deras möjligheter att nå målen och för att utvecklas till självständiga, trygga individer. Elever med autism är överrepresenterade när det gäller så kallad långvarig, problematisk skolfrånvaro. Färre än hälften (37 procent) av eleverna med diagnosen autism klarar idag inte målen i svenska, engelska och matematik och avslutar grundskolan med ofullständiga betyg. Att tusentals elever avslutar grundskolan med känslor som präglas av upplevelsen av misslyckande, utanförskap och psykisk ohälsa är inte acceptabelt för svensk skola. Det är ren och skär diskriminering av elever på grund av en funktionsnedsättning.
Skollagen har tydliga skrivningar när det gäller krav på skolan att ge extra anpassningar och särskilt stöd vid behov men ändå drabbas elever med autism systematiskt av att stödet uteblir. Det handlar främst om brist på kompetens om autism, men även det förebyggande elevhälsoarbetet brister bland annat i att skapa en tillgänglig lärmiljö för den här elevgruppen. Andra faktorer handlar om olikvärdig resursfördelning samt faktorer som hur skolan organiseras. Hos SCB kan man utläsa att stödet till de yngsta eleverna har minskat kraftigt från 90-talet och fram till idag. 1992-1998 fick ca 22% av eleverna i årskurs 3 någon form av stödundervisning medan det år 2014-2020 endast var 10% som fick stöd i samma årskurs. Även årskurs 4, 5 och 6 minskar stödet mellan början av 1990-talet och fram till idag.
För fristående skolor finns möjlighet att söka ett så kallat tilläggsbelopp för elever som har omfattande stödbehov. Och de resursskolor som idag finns och är väl anpassade för elever med bland annat autism är helt beroende av tilläggsbelopp då i princip alla elever har behov av ett omfattande stöd. I de kommunala skolorna får man försöka hitta andra sätt att säkerställa resurser vilket är svårt i dagens system med elevpeng som är fyrkantigt och det är svårt att vara flexibel utifrån till exempel de behov en elev med autism kan ha. I vissa kommuner tillämpas även principen med tilläggsbelopp för de kommunala skolorna. Idag skiljer det stort mellan kommuner och skolor om en elev med autism får det stöd och de anpassningar i miljön som behövs vilket är oacceptabelt utifrån ett likvärdighetsperspektiv. Det krävs någon form av statlig garanti för att säkerställa likvärdighet i stöd och det räcker inte med socioekonomiskt perspektiv i de statliga medel i form av sektorsbidrag som nu tillförs skolan. För att även få med elever med funktionsnedsättning behövs ett intersektionellt perspektiv, där även funktionsnedsättning finns med som en del.
Utredningen om hur fler elever ska nå kunskapskraven (SOU 2021:11) föreslår även att det blir ett krav i skollagen att specialpedagog ska ingå i elevhälsan vilket är helt avgörande för att stödinsatser ska utformas efter varje elevs behov och förutsättningar. Idag finns dock ingen speciallärarinriktning mot autism, vilket efterfrågas också av lärare i skolan. De komplexa behov som elever med autism har kräver spetskompetens.
Jag yrkar att partikongressen beslutar
att Socialdemokraterna verkar för att ta fram förslag rörande resursfördelning som omfattar ett funktionshinderperspektiv i enlighet med det som anförts i motionen.
Att Socialdemokraterna verkar för att förstärka elevhälsans uppdrag att verka för en tillgänglig lärmiljö för alla elever tillsammans med ändringen att specialpedagog ska vara ett krav inom elevhälsan, samt verka för att det finns speciallärare med autismspecifik kompetens.
