Den kris vi har varit inne i och är inne i har på många sätt bara börjat för stora delar av världen och särskilt för flickor och kvinnor. På internationella kvinnodagen uppmärksammar EU kvinnor som leder kampen mot Covid inom sjukvården och som även drabbats hårt av effekterna som pandemin inneburit.
Kan och ska en kris analyseras utifrån ett könsperspektiv? Ja, självklart, eftersom kvinnors och mäns livsvillkor fortfarande skiljer sig avsevärt åt, även under vanliga omständigheter och under en kris kan det riskera att få en dubbelt så stark effekt. När man tittar på de siffror och undersökningar som FN, Rädda barnen och andra internationella organ nu tar fram om effekterna för kvinnor kan vi tyvärr se att i många delar av världen slungas vi många år tillbaka i tiden och framsteg som gjorts riskerar nu att gå om intet.
Vi har sett att det är fler män än kvinnor som har blivit allvarligt sjuka av viruset och det är en högre dödlighet bland män än bland kvinnor som en konsekvens av viruset. De negativa effekterna för kvinnorna däremot beror i stället framför allt på konsekvenserna som hanterandet av pandemin har inneburit.
Kvinnor har i högre utsträckning än män serviceyrken som har påverkats av de ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Några av de hårdast drabbade branscherna är hotell, restaurang och handel, som även i många länder innebär otrygga anställningar utan möjlighet till sjukkassa eller annan trygghet. Även arbeten som utförs i människors hem, alltså hushållsarbete, barnpassning och liknande har inneburit en kraftig arbetslöshet och även här är det främst kvinnor som drabbats.
Även att skolor har stängt världen över har inneburit allvarliga konsekvenser för många flickor och unga kvinnor som i förlängningen kommer att påverka deras möjligheter till utbildning och försörjning. I många länder har skolorna varit en plats för trygghet, där man som flicka även kunnat få både mat och mensskydd som många annars inte har råd till. Flickorna har fått gå i skola och få utbildning istället för att tvingas in i äktenskap och familjebildning tidigt men under pandemin har flickors möjlighet till utbildning fått ett kraftigt bakslag och det är stor risk att många av dessa flickor aldrig kommer tillbaka till skolan. 12,5 miljoner barnäktenskap har Rädda barnen förutspått! Mest ökar barnäktenskap i södra Asien, Västafrika, centala Afrika, Latinamerika och Västindien.
Det finns ett globalt fattigdomsgap mellan män och kvinnor som FN har räknat ut och som redan nu 2021 har ökat. På 100 fattiga män går det idag 118 kvinnor och FN beräknar att det till 2030 kommer att ha ökat till 121 kvinnor per 100 män.
Även flickors och kvinnors hälsa är nu också globalt sett betydligt sämre och i högre risk eftersom graviditet och förlossning är den främsta dödsorsaken bland flickor i åldern 15 till 19 år. Kvinnor är också offer för våld i hemmet. Den plats där många nu tvingats att befinna sig på under nedstängning och utegångsförbud i vissa länder är inte en trygg plats för många flickor och kvinnor. Globalt beräknar man att 243 miljoner flickor och kvinnor i åldern 15 till 49 år lever med en partner som utsätter henne för fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld. Under Covid 19 har våldet i hemmet ökat men möjligheten till hjälp istället minskat. Det kommer rapporter från flera länder, bland annat Peru, om att ett stort antal kvinnor ”försvunnit” och att dödstalen gått upp kraftigt. Under perioden 23 mars till 12 april till exempel så dog så många som 16 kvinnor i Storbritannien, ungefär tre gånger så många som statistiken visar tidigare år under samma tid.
Kvinnors utsatthet för ökad ohälsa finns även utifrån att det är kvinnor som i stor majoritet finns i många av de yrken som varit i första linjen i hanteringen av sjuka och riskgrupper. Globalt sett är det 70% kvinnor inom vård- och omsorgsyrken. Det är undersköterskor, sjuksköterskor, barnmorskor och städpersonal som hela tiden befunnit sig i utsatthet för smitta och som funnits för alla de miljoner som sökt vård för Covid. I många fall med undermålig skyddsutrustning och oerhört pressad arbetssituation.
Att EU sätter Covid 19 och konsekvenser för kvinnor i ljuset nu är oerhört viktigt. Det finns insatser som vi både kan och måste vidta. Några exempel som FN lyfter i en rapport jag läser ikväll som jag uppfattar dem i korthet:
1. Skydd för kvinnors hälsa, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa.
2. Ekonomiskt och socialt skyddsnät för kvinnor som lever i fattigdom och utsatthet
3. Barnomsorg och möjlighet till försörjning
4. Prioritet av arbetet med våld mot kvinnor
5. Förbättrad statistik, forskning och kunskap om hur Covid 19 har påverkat olika grupper av kvinnor.
Länk till EU:s information om internationella kvinnodagen
Länk till FN:s information om Jämställdhet i spåren av Covid 19
