Förra veckan besökte jag norra Värmland och riksväg 62 där rasrisken är påtaglig, synlig och ett dagligt samtalsämne för alla som bor och verkar i området. Ungefär samtidigt började nyhetsrubrikerna komma, om de europeiska värmeböljorna och att maj 2026 var den näst varmaste majmånaden som någonsin har uppmätts globalt.
Det här hänger ihop.
EU:s klimattjänst Copernicus varnar för att extremväder, extrem hetta men också skyfall, håller på att bli det nya normala istället för att ses som undantag. Vi kan vänta oss ökade vattenflöden och mer erosion i svenska vattendrag. Det i sin tur gör att vi måste vara beredda på risk för fler ras och skred. Exemplet med riksväg 62 visar att vi har långt kvar och att vi snabbt måste prioritera vägar och annan infrastruktur som ligger nära älvar och sjöar.
Värmeböljan sveper fram i Frankrike, Spanien. 40 grader varmt i delar av Frankrike, 45 grader i Andalusien. Men även Italien, Storbritannien, Portugal har extrem värme. Tåg ställs in och skolor har stängts under veckan. Paris har installerat kylsystem med vattenånga vid Eiffeltornet för att svalka turisterna.
Samtidigt i Sverige kör högern på med utspel efter utspel om ökad tillgång till alkohol snart sagt överallt. Senast kom utspelet om sprit på Ica. Kontrasten till Europa kunde inte vara större. I Frankrike har regeringen förbjudit alkoholkonsumtion på allmän plats där röd varning råder på grund av höga temperaturer. Just denna söndag handlar det om mer än en tredjedel av landet. Åtgärden syftar till att sjukvården och räddningstjänsten ska kunna fokusera på de mest utsatta. Alltså sjuka och äldre.
Men för svensk höger tycks ökad tillgång till alkohol vara en viktigare frihetsfråga.
DN:s ledarsida fortsätter kritiken av Tidöregeringens klimatpolitik. Denna vecka jublade regeringen för att klimatutsläppen minskat 2025 – samtidigt som avstånden till klimatmålen ökar. Inte mycket finns att jubla över alltså. Naturvårdsverket konstaterar att minskningen inte ens är nära att kompensera för ökningen under 2024 och att de styrmedel som finns är långt ifrån tillräckliga.
Ledaren konstaterar det som vi socialdemokrater konstaterat många gånger: mandatperioden är fyra förlorade år för klimatomställningen. Att orsakerna delvis förklara genom lägre produktion inom industrin är dessutom inte något att glädjas över, utan istället att oroas över. När ambitionen för klimatomställningen sviktat hos Tidöregeringen blir industrin osäker och andra länder får konkurrensfördelar.
Naturvårdsverket konstaterar att regeringens styrmedel för omställningen inte är tillräckliga för att nå klimatmålen. Men när regeringens utredare som jobbat 1,5 år med styrmedelsutredningen brydde sig inte Britz ens om att som brukligt hålla en presskonferens för att presentera resultaten.
Efter fyra förlorade år för klimatomställningen i svensk politik är det bråttom.
Klimatomställningen är en viktig framtidsfråga, för planeten, för liv och hälsa men också för svenska jobb och svensk konkurrenskraft. Vi socialdemokrater vill vidta kraftfulla åtgärder för att Sverige ska klara klimatmålen till 2030 och nå nettonollutsläpp till 2045.
- Vi vill se en rättvis klimatomställning som fungerar för vanligt folk i hela landet med träffsäkra stöd för att hantera ökade energi- och bränslepriser samt för att möjliggöra elektrifiering.
- Sverigebränslet är ett bra, konkret förslag för att fasa ut fossilberoendet och säkra ökad inhemsk produktion av biodrivmedel. Det skulle vara bra åtgärder för att stärka Sveriges motståndskraft mot globala kriser samtidigt som det kan bidra till jobb inom omställningen.
- Vi måste också ha en politik som kombinerar storskaliga investeringar i fossilfri el med snabbare och effektivare tillståndsprocesser för ny grön industri.
- Hela samhället måste rustas för att hantera extremväder och andra effekter av de klimatförändringar som redan sker.
Sverige behöver ta tillbaka ledartröjan i klimatarbetet. Det skulle göra skillnad för lokalbefolkningen i Värmland och för hela Europa. För säkrare vägar, för skydd mot extremväder, höjd beredskap och fler gröna jobb.
