Som socialdemokrat tror jag på att bygga ett starkt samhälle, där alla får möjlighet att på riktigt bidra till att både forma sin egen framtid och att utveckla hela samhället tillsammans med andra. Vi har stora utmaningar i vårt samhälle med att både ställa om vårt sätt att producera och skapa varor och vi behöver också skapa ett värde som vi kan fördela för att ge välfärd, utbildning, vård och omsorg. Det låter som klassisk socialdemokratisk retorik och det håller faktiskt än idag! Fast ändå utifrån dagens utmaningar och med dagens förståelse av samhället. Under de senaste dagarna har jag haft samtal med flera kloka personer om just dessa frågor och jag ser att vi måste diskutera dem mer eftersom det är grunden för att vi ska kunna ha ett fungerande samhälle.
Idag har vi stora grupper som aldrig kommit in på arbetsmarknaden eller som har en väldigt svag anknytning till arbetsmarknaden. Det är dels gruppen nyanlända eller invandrade och vi har även en stor grupp unga vuxna som riskerar att låsas fast i permanent utanförskap. Vi har under fler år sett hur måluppfyllelsen i både gymnasieskolan och grundskolan varit låg. I Karlstad, som i de flesta kommuner, har vi haft låga resultat från gymnasieskolan under många år. När jag tittade på statistik från yrkesprogram från år 2011 fram till 2017/2018 har vi varierande resultat från så låga som att endast runt 50% tagit examen och upp till 70-80% när det varit som bäst resultat (med tre års genomströmning ska tilläggas).
Måluppfyllelsen i gymnasiet går nu försiktigt åt rätt håll och särskilt när man tittar på den sammanställda statistiken. 2019 var det 87,3% som tog examen från ett yrkesprogram och drygt 92% från ett högskoleförberedande. Det är viktigt att förstå att det är genomsnitt vilket innebär att vi på några av yrkesprogrammen har väldigt låga resultat. Tyvärr ser vi att resultaten fortsätter att vara väldigt segregerade och att de svagaste grupperna, eleverna med föräldrar som inte har skolbakgrund eller föräldrar som inte är födda i Sverige, inte höjer sina resultat utan medan de studieförberedande programmen fortsätter att höja resultaten.
När vi tittar på chanserna till jobb för dig som är ung så ökar chanserna betydligt för den som har gymnasieexamen. För de som inte har fullföljt gymnasiet ligger arbetslösheten på så höga siffror som runt 22%. Det finns tecken på att denna siffra till och med kan stiga och i den gruppen har vi individer som varit utanför arbete och utbildning under många år. Vi vet också att arbetsförmedlingen inte är den myndighet som den varit innan, och det är allt mindre av arbetsmarknadsutbildning som tidigare var så betydelsefullt både för att hålla ner arbetslöshet och för att tillgodose behovet av arbetskraft.
Samtidigt vet vi att det finns branscher som skriker efter att få anställa. När jag idag tittar på vilka tre som är de största branscherna i Värmlands län så är det enligt beräkningar som förvisso gjordes innan Corona och kan vara påverkade men ändå kommer vara fortsatt stora branscher:
- Hälso- och sjukvård/vård och omsorg samt socialt arbete
- Försäljning, hotell och restaurang
- Tillverkning, drift och underhåll
Vi har problem med välutbildad arbetskraft och vi har inte tillräckligt med sökande till samtliga dessa tre branscher, av olika skäl. När det gäller vissa utbildningar saknas de helt i många kommuner eftersom de är kostsamma och i vissa fall har dåligt söktryck – trots att det finns ett stort behov på arbetsmarknaden. Problemen med matchning har utretts av Lars Stjernkvist i den mycket omfattande utredningen ”Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning” som jag kommer att återkomma till här på bloggen. Du kan se en sammanfattning av den här.
Problemen med att hitta arbetskraft har även debatterats högljutt från industrin, näringslivet och fackliga organisationer under en mängd år och man har även försökt att hitta vägar framåt. I Värmland har Industrirådet vuxit fram som är ett samarbete mellan industri, teknikcollage Värmland, Region Värmland och ett antal industriföretag och fackliga organisationer. Läs mer om Industriråd Värmland här. Inom vård och omsorg har man försökt att möta arbetskraftsbristen inom den branschen på ett liknande sätt med Vård- och omsorgscollage. Även här samverkar kommuner, region, fackliga organisationer, offentliga och privata utbildningsanordnare och Karlstads universitet. Du kan läsa mer om vård och omsorgcollage här. Jag kommer att återkomma även till dessa regionala samverkansfora som är helt nödvändiga för att vi ska kunna hålla offentliga verksamheter och den privata industrin igång med rätt kompetens och att det finns möjlighet till både utbildning och praktik för att så småningom komma ut i arbete.
Idag finns allvarliga tecken på att vårt samhälle håller på att slitas isär och Sverige har fått en social segregering som vi inte sett på länge. I spåren av det växer missbruk, kriminalitet och otrygghet. Vi sviker de människor som har fastnat i utanförskap som skulle kunna vara en del av att bygga Sverige starkt igen. Som socialdemokrat kan jag aldrig acceptera det! För att kunna hitta åtgärder som motverkar en fortsatt negativ utveckling behöver vi som vill ta ansvar för samhällsutvecklingen gå till botten med det som är rotorsakerna. Vi behöver våga identifiera och hantera dessa problem utan prestige och låsningar. Jag kommer att skriva om dessa frågor i ett antal inlägg under hösten utifrån olika perspektiv. Jag skulle vilja att det offentliga och det privata Sverige tog i hand på att vi gemensamt ska lösa matchningsproblematik och utanförskap!
Bilden visar utveckling över tid vad gäller arbetslöshet. Den övre linjen visar arbetslöshetens utveckling över tid för de som inte har gymnasial utbildning. Den tenderar att öka snarare än minska som den gör för grupperna med gymnasial och eftergymnasial utbildning. Källa: Ekonomifakta.
