Det är namnet på en rapport från DIK, facket som organiserar personal inom kultur, kommunikation eller kreativ sektor.

Titeln är hämtad från verkligheten, och från den sanna berättelsen om hur en kulturchef i Sölvesborg under lång tid utsattes för politisk påverkan av kommunens koalition som bestod av SD, M, KD och Sölvesborg- och Listerpartiet.

Den Sverigedemokratiske ordföranden för fritids- och kulturnämnden i Sölvesborg beslutade att stoppa ”utmanande” konst – eller ”menskonst” som han sade i en intervju med media. Det SD-ledda styret beslutade också om att förändra biblioteksplanen och därigenom förhindra inköp av böcker på elevernas olika modersmål till skolbiblioteken.

Vi pratar om politikens armlängds avstånd till kulturen men i Sölvesborg blev det inte ens en tummes avstånd till kulturen. Kulturchefen kunde sjävklart inte arbeta kvar under de förhållandena.

I Bollnäs ställde Sverigedemokraternas ordförande i regionfullmäktige in ett luciatåg på grund av lucians könsidentitet. Endast kvinnor göre sig besvär som lucior i Gävleborg numera sålunda, annars blir luciatåget ”otraditionellt”.

I Norrköping ledde Sverigedemokraternas kritik av en utställning om nazismen till att en bild på utställningen plockades bort under en tid.

Så sagostunderna i Kalmar. De har pågått sedan 2017 till många barns glädje fram till att Sverigedemokraterna fick nys om dem. SD:s attacker mot det de kallar ”sexualisering” och ”indoktrinering” ledde fram till ett massivt hat inte bara i sociala medier utan också hot och fysiska attacker på biblioteken till den grad att väktare sattes in.

Det övergripande kulturpolitiska målet som riksdagen beslutat är att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund.

För att kunna uppnå det krävs en aktiv kulturpolitik på alla nivåer och på samma gång ett tydligt ställningstagande för att politiken också ska hålla armlängds avstånd!

Det är kulturskaparna, konstnärerna, musikerna, författarna, scenkonstnärerna, filmarna, skådespelarna, bibliotekarierna, intendenterna, kulturcheferna, teatercheferna, poeterna som skapar innehållet i kulturen! Fritt och obundet! Utmanande och dynamiskt!

Sverigedemokraterna, regeringens tyngsta underlag, står inte bakom det målet. Deras kulturpolitik innebär att skattefinansierad kultur – det ska det finnas gränser för och det är politiker som ska sätta dem. Flera Sverigedemokrater nationellt, regionalt och lokalt driver den linjen aktivt och öppet. De kan där de styr besluta om gränserna. Gränserna ska alltså bestämmas av politiker och är det Sverigedemokratiska politiker så vet vi ungefär var gränsen går: vid en rödmålad stuga med vita knutar utan påverkan av vare sig invandrare eller HBTQI-personer!

Lyssna gärna på interpellationsdebatten om armlängds avstånd som initierades av Socialdemokraten Lawen Redar och ställdes till kulturministern Parisa Liljestrand. De två har visserligen stor samstämmighet men problemet för kulturministern är att hennes regeringsunderlag heter Sverigedemokraterna.

Läs också gärna rapporten Vi vet ju hur det blev i Sölvesborg om DIK-medlemmars oro över framtiden för den fria kulturen och hur deras arbete kommer att kunna påverka att inskränkas på politisk väg.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/interpellation/hat-och-hot-pa-bibliotek_HA10118

https://dik.se/om-oss/nyheter/vi-vet-ju-hur-det-blev-i-solvesborg