I dagarna kom en dålig nyhet och en bra nyhet som rör min hjärtefråga om att göra skolan tillgänglig för alla barn och ungdomar som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Alla elever i skolan med en NPF-diagnos ska få ett bemötande och en undervisning som gör att de når målen och att de stärks i sin tro på sig själva. Den goda nyheten är att regeringen har beslutat om ett nytt examensmål för lärarutbildningen. Alla lärare från förskolan och uppåt ska få kunskap om NPF. Examensmålet uttrycks som att lärarstudenterna ”ska visa förmåga att identifiera, och i samverkan med andra, tillgodose elevers behov av specialpedagogiska insatser – inbegripet specialpedagogiska insatser för elever med neuropsykiatriska svårigheter”.

Den dåliga nyheten är den sorgliga rapporten från verkligen, från klassrummen, runt om i Sverige. Trenden är negativ för barn med en NPF-diagnos. Autism- och Aspergerföreningen gör återkommande skolenkäter för att ta reda på hur skolan fungerar för barn med en NPF-diagnos. Resultatet i år är nedslående! Endast 37% av barnen som har en autismdiagnos når målen i skolan enligt enkäten. Det är helt oacceptabelt och ett svek mot de här barnen att skolan inte anpassas efter deras förutsättningar. Det innebär alltså att över 60% av unga med autism riskerar att slås ut från utbildningen och komma ut i livet med en trasig skolgång.

När skolan inte funkar kommer mycket annat i livet att krångla. Många som har en neuropsykiatrisk diagnos utvecklar psykisk ohälsa och riskerar att fastna i utanförskap och senare arbetslöshet. Här förlorar vi alltså mänskliga resurser som både kan och vill vara med och bidra till vårt samhälle men som inte ges chansen. Det råder en kraftig missuppfattning att en neuropsykiatrisk diagnos i sig är att ha psykisk ohälsa men det är självklart helt felaktigt. Om man som barn och ungdom får ett bemötande som bygger på kunskap och respekt samt vid behov ett anpassat förhållningssätt i undervisningen, så mår barn med autism eller ADHD lika bra som vilket annat barn som helst.

Tack regeringen för ett steg framåt för barn och ungdomar med NPF men vi behöver ta många fler rejäla kliv för att inte svika alla dessa barn. Kommunerna har ett stort ansvar som huvudmän för skolan och det är främst i kommunerna som arbetet måste ske för att ge alla barn med NPF-diagnos en värdig skolgång där man når kunskapsmålen.

I Karlstads kommun har kommunfullmäktiga beslutat om att NPF-säkra alla våra verksamheter inom skolan. Än så länge väntar jag på en plan för hur detta faktiskt ska ske! Detta arbete måste börja nu och jag vill att kommunens berörda förvaltningar tillsätter en projektledare som kan driva detta arbete systematiskt i vår kommun och arbeta tillsammans med lärare, rektorer, elever, elevhälsa och experter inom neuropsykiatriska diagnoser. Vi ska undvika särlösningar och istället bygga skolor och miljöer som passar alla! Byggandet behöver vara både fysiskt i våra lokaler och att bygga kunskap samt förståelse!

Att ha en neuropsykiatrisk diagnos handlar om att ha en annorlunda ”kognition”, det vill säga att man tänker annorlunda, löser problem och hanterar intryck och information på ett sätt som kan skilja sig från personer utan den här diagnosen. Men eftersom personer med en NPF-diagnos är lika mycket individ som de utan en diagnos så måste man vara oerhört försiktig med att generalisera hur en person som har till exempel autism eller ADHD fungerar eller beter sig.

Läs mer om NPF på Autism- och Aspergerförbundets hemsida.

Läs en viktig debattartikel här skriven av Ulla Adolfsson ordförande i Autism- och Aspergerförbundet samt Agneta Söder, skolexpert Autism- och Aspergerförbundet

Länk till sidan med skolenkäter

Länk till Skolenkät 2020

Länk till regeringens pressmeddelande om nytt examensmål för lärarstuderande