Bilden av hur de giriga riskkapitalisterna skor sig på människors utsatthet blir inte mycket värre eller tydligare än i den sanna berättelsen om lille John, 5 år. Han gick ut ur en dörr på ett HVB-hem utan att någon såg honom och traskade runt på sina små fötter ut i en värld där han skulle bäras av vuxnas omsorger, men istället gick han ensam och oskyddad tills han kom till en älv där han drunknade. Johan hade autism och ADHD och var ett litet barn med en funktionsnedsättning som istället för att skyddas, värnas och få omsorg lämnades i sin utsatthet. John var en liten femåring och han var också en ”placering” på ett vinstdrivande HVB-hem där en ”placering” inbringar inkomster som kan bli till vinster för ett privat företag. Tycker ni att kopplingen är smaklös? Den måste pekas på för den finns.
Det är svårt att finna rätt ord, rätt ton men John fick inte leva sitt liv och därför måste vi prata om vad som hände och vilka mekanismer som styr i omsorgen. Finns det ett ansvar för Johns död eller ska det kallas för en fruktansvärd olycka. Ansvar kommer att utredas. Socialtjänsten och HVB-hemmet ska granskas och hemmet är stängt. Men vad ska vi säga om ansvarsfrågor ur ett politiskt och samhälleligt perspektiv? Hur reagerar lagstiftaren? Hur reagerar politiker som har ansvar för lagstiftning om vinster i välfärden? Om vi tror att den politiska frågan om vinster i välfärden ligger som en fond med åtminstone en delförklaring i den här händelsen där Johns liv förlorades – då måste vi prata om det.
Jag läser att Platea drivs av Humana och att man drivit in 60 miljoner i vinst åt Humana. Det är illa nog. Men det finns mer information om ägarförhållandena. Humana har nämligen ännu en ägare, som är investeringsbolaget Impilo Care AB. Det är ett investeringsbolag som har specialiserat sig på att köpa upp små och medelstora företag inom bland annat vårdtjänster och näraliggande verksamheter. De köper och säljer och har en vinstmarginal på 33%. På sin hemsida skriver de att deras ”portföljbolag måste bidra till en positiv och hållbar samhällsutveckling för att bli långsiktigt framgångsrika. Det är en övertygelse som också är bra för investeringarna då den kräver djupare förståelse och leder till minskade risker. ”
Jag läser Marcus Larsson, tankesmedjan Balans på Twitter som granskar skolkoncernernas framfart på skolmarknaden som konstaterar att omsorgsmarknaden ligger före skolmarknaden. I princip alla små omsorgsföretag ägs av koncerner som i sin tur ägs av investment- eller riskkapital. En oreglerad marknad leder obönhörligen hit som Marcus konstaterar. Det märkliga är att i Sverige så handlar marknaderna om omsorg om de mest utsatta och om utbildning, bildning och myndighetsutövning.
Jag tänker på John, 5 år. Han är en aktiv kille som kräver ständig passning. Han är glad och sprallig säger hans mamma och han älskade att skratta och blåsa såpbubblor. Förtvivlan hos föräldrarna river i oss som ser tv-nyheterna. John är ett av de barn som behöver samhällets styrka och samhällets trygghet allra mest. John gick ut ur den där dörren för några dagar sedan där de skulle ta hand om John. Han gick ut ensam, traskade ut på sina små fötter för att se världen men han kom bara till älven och John finns inte mer. Det är ett svek från vårt samhälle som gör så ont att se och är svårt att ta in vidden av.
