Många elever når i dag inte upp till kunskapsmålen och har inte godkända betyg i grundskolan i ett eller flera ämnen, vilket leder till att många alltför många inte har behörighet till ett nationellt program på gymnasieskolan.

Hur många rör det sig om då? Ja det skiljer sig något från ett år till ett annat men jag hör ofta en siffra på ca 14-15% årligen lämna grundskolan utan möjlighet att kunna söka ett nationellt gymnasieprogram. Det ör självklart helt oacceptabelt. Om man väljer att gå ner på djupet i den siffran kan man förstå att den dessutom pga att den är ett snitt döljer det faktum att en elevgrupp har större risk att slås ut och inte nå målen. Av de elever som har en autismdiagnos är det idag bara knappt hälften som klarar målen i grundskolan och kan gå vidare direkt till gymnasiet. Ungefär en procent av barnen har en autismdiagnos.

Svensk skola har idag en strukturell diskriminering av barn med autismdiagnos. Av den orsaken har jag skrivit en motion till S-kongressen i november om att vi behöver införa ett funktionshinderperspektiv i resursfördelningen till skolan i likhet med det likvärdighetsbidrag som redan finns och att autismspecifik kompetens ska finnas i elevhälsan.

Tidigare, innan skollagen 2010 ffa, var det vanligt att elever med diagnosen autism gick i särskola. Alltså även elever som inte hade intellektuell funktionsnedsättning. Vid lagändringen ändrades detta och elever med autism går idag i ”vanlig” grundskola. I grunden en bra reform men med stora brister! Man glömde att det skulle medfölja resurser och kompetens.

Med ökade krav och i stora klasser utan särskild kompetens om autism på skolorna med små/inga möjligheter till stöd och anpassningar pedagogiskt och socialt ser vi att många av dessa elever idag slås ut. De tillåts ”misslyckas” i skolan och många slutar som ”hemmasittare” (ett ord jag hatar) med utvecklad psykisk ohälsa.

Detta är barn och ungdomar som kommer till skolan med lust att lära, med stora förmågor och många med särskilda begåvningar och som i alltför stor utsträckning knäcks på vägen på grund av bristande förståelse, brist på kompetens, anpassning och resurser. Det är inte ovanligt att deras föräldrar måste sluta på sitt jobb för att ta hand om sitt barn. Kostnaden för samhället med detta resursslöseri är enormt! Det mänskliga lidandet kan aldrig mätas i kronor och ören!

Jag tar kampen för elever med autism. Jag tar kampen för min motion C67!