Vi har en spännande höst för oss som tycker att skolpolitik är något av det viktigaste för att forma ett starkt samhälle med individer som har frihet att forma sitt liv. Ett antal utredningar har levererats under senare tid och är på remiss. Jag kommer i ett antal inlägg att berätta kort om bakgrunden och förslagen i samtliga dessa utredningar.

I detta blogginlägg kommer jag i korthet att berätta om En mer likvärdig skola som har letts av Björn Åstrand.

Likvärdighet i skolan är säkert ett ord du hört alltmer om under de senast åren. Men vad betyder begreppet likvärdighet och vilken betydelse har likvärdigheten?

I utredningen En mer likvärdig skola väljer man att utgå från FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och principen om alla människors lika värde. Principen om alla människors lika värde menar man har en central betydelse för relationen mellan det offentliga (skola och utbildning) och enskilda människor.

Redan under upplysningstiden kom jämlikhetsidealet och kunskapsidealet att växa fram påpekar utredningen och har allt sedan dess haft en betydelse för det samhälle vi lever i. Under 1900-talet växte sedan välfärdsstaten fram, från 1950-talet och framåt där det var centralt att ge möjligheter för alla människor att leva ett gott liv, att utbilda sig, skaffa arbete och därmed fanns vägar att utjämna skillnader mellan människor samtidigt som man bidrog till att skapa ett värde i samhället. Skolan var då och borde fortfarande vara en samhällsinstitution som har en uppgift att ge möjligheter till utjämning, till chanser för utbildning för var och en oavsett bakgrund, klass, kön eller ursprung. Utredningen pekar även på att skolplikten, som ger det offentliga makt att bestämma över enskilda, ytterligare förstärker kravet på att skolan ska utjämna och vara likvärdig.

Vad betyder då likvärdighet enligt utredningen?

Utredningen lyfter fram tre saker:

– varje elev ska ha lika tillgång till utbildning oavsett var, när och i vilken kontext eleven är född in i

– den utbildning som eleven får måste ha samma höga kvalitet som alla andra elever har tillgång till

– alla elever måste ha lika möjligheter att lyckas med studierna, vilket innebär att skolan måste vara kompensatorisk och ge stöd efter behov

Utredningen påpekar att likvärdighet inte handlar om att ”göra lika” eller ”ha lika tillgång” utan att det kan krävas att utbildningen kan behöva utformas annorlunda utifrån olika förutsättningar eller att resurstilldelningen behöver ske utifrån att behoven är olika stora. På engelska säger man equality som handlar om att något är lika medan equity handlar om rättvis fördelning. Bilden nedan visar på ett enkelt men tydligt sätt vad det handlar om:

Varför har likvärdigheten i skolan försämrats?

Ja trots att vi har en skollag som säger att utbildningen i skolväsendet ska vara likvärdig inom respektive skolform oavsett var i landet den bedrivs, och oavsett vilken huvudman som bedriver skola, så ser vi i resultaten att vi inte lyckas utjämna för skilda förutsättningar idag. Fram till 1990-talet var det svenska skolsystemet ett av de skolsystem i världen som var bäst på likvärdighet. Idag har Sverige sjunkit kraftigt och ligger på ett genomsnitt.  

Idag har familjebakgrunden stor betydelse för om eleverna lyckas i skolan eller inte. Skolforskningen pekar emot att skolsegregationen har ökat och att eleverna idag är uppdelade i skolor utifrån socioekonomisk bakgrund och skolorna ser alltmer homogena ut. till skillnad från skolorna fram till 90-talets början som istället blandade elever från olika socioekonomiska grupper.

Den främsta orsaken till att skolsegregationen har ökat är de förändringar som skedde inom skolan under 1990-talet. Friskolesystemet infördes och även det fria skolvalet, elevpengen och i princip en fri etableringsrätt för friskolor. Marknadsorienteringen inom skolan tog sin början här på 90-talet och 2020 ser vi de fulla effekterna av det.

Skolorna konkurrerar på en skolmarknad där kommunala skolor och stora friskolekoncerner tävlar om att eleverna ska välja deras skolor. Kösystemet gör att till de mest attraktiva skolorna ska man ställa sina barn i kö helst redan som nyfödda för att få en plats. Elever som har föräldrar som själva har hög utbildning och är framgångsrika på arbetsmarknaden har stora fördelar.

Att förutsättningarna att klara skolan ser väldigt olika ut för våra elever vet vi. Om eleven har föräldrar som har utbildning från universitet eller föräldrar som endast gått grundskola eller möjligen gymnasiet har stor betydelse för elevernas resultat idag. De chanser elever som elever för 20 eller 30 år sedan hade att göra en klassresa är i dag sämre, eftersom skolan inte utjämnar för skillnader på samma sätt idag.

Sverige har ett av världens mest marknadsliberala skolsystem

Det är svårt idag att enas om vilka som är de största problemen i svensk skola. De borgerliga partierna vill dessvärre fortsätta blunda för de problem som det fria skolvalet, fria etableringsrätten och möjligheten att göra vinst i skolan har medfört. Man väljer att fortsätta att hävda att valfrihet för elever och föräldrar är så viktigt att man försöker bortförklara de negativa effekter av skolsystemet som forskning och statistik pekar emot.

Chile, ett av de få länder i världen, som likt Sverige har haft ett liknande system, där man accepterar vinstdrivande aktiebolag, etableringsfrihet, friskolor och elevpeng, avskaffade sitt marknadssystem inom skolan för några år sedan. Man införde det i Chile 1980 efter en modell som Milton Friedman, ultraliberal ekonom tagit fram, och nu på 2000-talet såg man de negativa effekterna och jag tror att man förändrade det 2016. I Chile gjorde man följande förändringar:

• Pengarna ska gå till skolan och verksamheten. Den skola som vill ha statliga skolpeng måste visa att pengarna går till verksamheten. Man får därmed inte ta ut pengarna ur verksamheten. Skolan ska även äga sina lokaler så att man inte hämtar ut pengar ur verksamheten genom hyror.
• Centralt skolvalssystem.  Alla har samma rätt och tillgång till alla skolor och platser fördelas efter olika preferenser man kan ange (t ex olika förtursregler för syskon).
• Förändringar i villkor för lärare på de offentliga skolorna. Lönerna höjs kraftigt (runt 30%) och man inför rätt till fortbildning för lärare och begränsad undervisningsplikt.

Förslagen från utredningen En mer likvärdig skola i korthet

Utredningen är lång och förslagen som de lägger fram är väl motiverade och beskrivna inom ett flertal olika områden. Men några av de mest centrala förslagen som man rimligen borde kunna komma överens om politiskt är dessa:

• Ett gemensamt skolval där alla vårdnadshavare och alla huvudmän deltar införs och administreras av Skolverket. Det fria skolvalet ska behållas och det ska finnas en garanti för elever att bli placerade vid en kommunal skolenhet i närhet till hemmet om vårdnadshavaren önskar den skolan.
• Möjliga urvalsgrunder till skolor förändras och regleras. När det finns fler sökande än platser vid en skola ska huvudmannen kunna välja att använda någon eller några av urvalsgrunderna syskonförtur, geografiskt baserat urval, kvot eller skolspår (för enskilda huvudmän verksamhetsmässigt samband). En huvudman ska också kunna välja att ge elever lika möjligheter att få en plats, dvs. att ett randomiserat urval görs bland de elever som önskar en viss skola.
• En förändring ska genomföras av hur ersättningen till enskilda huvudmän, den s.k. skolpengen, beräknas. Avdrag ska göras för de merkostnader som uppstår p.g.a. att olika huvudmän har olika ansvar. Kommunen har, till skillnad från enskilda huvudmän, ansvar att dels erbjuda alla barn i kommunen en plats i en skola nära hemmet, dels ha beredskap att ta emot nya elever, något utredningen funnit genererar betydande merkostnader över tid.
• Flertalet riktade statsbidrag slås samman till ett sektorsbidrag till skolan. Sektorsbidraget ska stödja skolverksamheten och stimulera skolutveckling utifrån lokala behov och prioriteringar. Staten föreslås också skjuta till ytterligare 3 miljarder kronor till skolan via detta sektorsbidrag.
• Skolverket bör etablera en regional organisation för att säkerställa ett aktivt och nära samarbete med huvudmännen i varje region. Genom en tydlig regional närvaro kan en starkare samlad kapacitet för att genomföra skolans uppdrag åstadkommas samtidigt som samarbetet på regional nivå mellan huvudmän, såväl kommunala som enskilda, och staten inklusive t.ex. universitet och högskolor underlättas. Detta är särskilt nödvändigt för att skolor med svaga resultat, mätt i förhållande till skolans förutsättningar eller elevernas faktiska kunskapsresultat, snabbare ska kunna identifieras och insatser vidtas.

Kan Chile så kan Sverige tänker jag och jag hoppas verkligen att det börjar växa fram en starkare opinion i Sverige så att politiken kan driva fram några viktiga förändringar som på allvar kan bidra till att minska skolsegregationen. Jag kommer att återkomma till frågan om likvärdighet!

Länk till utredningen hittar du i länktipsen!