Med oktober månad har hösten kommit på allvar. Det är kallare luft på morgonen och den nostalgiska färgskiftningen i löven mot gul-orange har börjat. Höst innebär också att Tidös tillfälliga skattesänkningarna på bränsle upphör när EU:s undantag löper ut. Redan häromdagen, 1 oktober, skedde den första höjningen, och 1 december löper det andra undantaget ut och då kommer nästa skattehöjning. Utöver det tillkommer prisökningar framåt som vi inte vet ännu hur stora de blir när det nya utsläppshandelssystemet, ETS2, sjösätts under 2028.

Trots att de politiska partierna vet att detta är en realitet som man inte kan välja bort, liksom  också alla politiska kommentatorer, ledarskribenter och politiska tyckare, också vet på både höger- och vänstersidan, var det inte en given utgångspunkt i valrörelsen. Frågan till partiledarna var inte hur de vill göra omställningen från fossila till fossilfria drivmedel utan frågan var oftast ”ska skatten på bensin och diesel höjas?”. Alla vet att ”priset vid pump” var en avgörande fråga i valet 2022. Därmed är risken stor att  den inte skulle besvaras sanningsenligt i denna gång. I synnerhet inte när ett högernationalistiskt parti länge har tillåtits att styra samhällsdebatten och inte minst vara det största partiet i regeringsunderlaget. Ändå ställdes frågan gång på gång.

Och det var få partier som tordes svara att bränslepriserna kommer att öka – trots att vi vet att det kommer bli så. Den första höjningen kom alltså redan i torsdags.

Bensinprispopulismen är inte ny. Redan 2018 fanns frågan med i valrörelsen, men liberala Expressens ledarskribent Patrik Kronqvist spådde då att ”Bråken om bensinskatten kommer snart vara historia”. Elbilarnas stora genombrott var nära förestående liksom ett totalförbud mot fossila bränslen. Med Tidö-regeringen tog utvecklingen en annan vändning.

Häromdagen läste jag en färsk krönika av samme Patrik Kronqvist i Expressen och den här gången var rubriken att Svenska bilister blir blåsta av SD. Han berättar om hur han i vintras passerade jag värmländska Charlottenberg under en resa till Norge och hur han kunde se köerna med norskregistrerade bilar ringlade sig långa. Om Jimmie Åkessons utspel att SD nu tänker agera mot skattehöjningarna menar Kronkvist att det är en dålig idé. Tidöpartiernas förlust bör istället ge borgerligheten en chans att slå sig fri från SD:s extrema klimatpolitik.

Åsa Persson, ordförande i Klimatpolitiska rådet säger ungefär detsamma.

”Att bensin och diesel kommer att stiga kraftigt i pris har inte kommunicerats tillräckligt till den svenska befolkningen, menar Åsa Persson – vilket kan ha lett till att människor har köpt bilar med förbränningsmotor omedvetna om den fördyring som väntar.”

Det stämmer ju eftersom elbilsförsäljningen störtdök i Sverige till skillnad från i våra grannländer, efter borttagna elbilssubventioner och borttagen reduktionsplikt. Så efter Tidöregeringens fyra år vid makten kommer fler hushåll att märka av prisökningarna, eftersom Sverige halkat efter. Med en annan regering för fyra år sedan hade fler bilister i dag ägt eller leasat en elbil, det hade funnits en större begagnatmarknad för elbilar, den tunga fordonsflottan hade kommit längre i sin elektrifiering, vi hade haft både en mer utbyggd laddinfrastruktur, och en mer utbyggd kollektivtrafik.

Innan sommaren lämnade Miljömålsberedningen fram sina förslag i utredningen om hur Sverige ska nå EU:s klimatmål. Johan Britz som vikarierade som miljö- och klimatminister avfärdade omedelbart förslagen om höjd reduktionsplikt och höjda skatter på bränsle. Bensinpopulismen styrde Tidöregeringens politik in i det sista vilket ledde till att vi idag har de lägsta bränslepriserna i EU tillsammans med Malta.

Men nu är valet över och den regering tillträder kommer behöva hantera frågan. Det saknas inte förslag. Miljömålsberedningens rekommendationer ligger i linje med förslag som S, Mp, C och V borde kunna komma överens om:

• Bättre bonus till den som köper elbil
• Ett elektrifieringspaket med mer träffsäker stödgivning och en översyn av fordonsbeskattningen.
• Öka transporteffektiviteten, exempelvis genom att gynna kollektivtrafiken
• Genomför statliga upphandlingar av biobränsle för att få ner priset.
• Genomför en skatteväxling med höjd skatt på fossila drivmedel och sänkt skatt på el.
• Öka stöd för elektrifiering av tunga transporter.
• Vidta åtgärder för att få ner utsläppen från jord- och skogsbruk.
• Öka reduktionsplikten

Det behövs en ny riktning och en klimatpolitik som upplevs rättvis och fungerar i hela landet.